Japp så är det, och då efter att ha lämnat Tuva som går litegrann på dagis så går vi Assarpsrundan. Och det är hela tiden på det där korta avsnittet efter cykelbanan som motiven dyker upp. Denna bilden tog jag igår kväll vid 10 snåret. 70-200 2,8 is Canon 50D. Och en Koltrast är det ju.
Kanske samma Koltrast men idag på förmiddagen 70-200 2,8 is 2x konverter.
Millan väntar tålmodigt, snällt!
Tuva har precis ätit glass och efter det så gick vi en sväng i Möllegårds naturreservat som är himla fint.
En skönsjungande Koltrast
Kära Pilfinkar med sina chokladbruna huvud är vackra som få. I år har buskagen hemomkring växt till sej som bara den och det vore helt klart mysigt om de ville flytta in i dessa snärjen. Men dessa är fotade vid ödetomten mot Påarp till.
Det där lilla promenad avsnittet på typ 50m är helt perfekt för mina små fotoutflykter.
Stenskvättan behöver man bara få en skymt av eller en siluett så artar man den lätt.
En Gök hördes på långt håll hela kvällen men så dök den upp och när den flyger tycker jag att den påminner om en Sparvhök som svischar förbi. Kanske detta är min 3dje obs av Gök.
En annan bild av samma Näktergal som häromdagen.
En snigel med hus på väg uppåt i ett träd, undrar vad som lockar där?
En Talgoxe vill också uppåt.
Lämnade Tuva på dagis klockan 9:00 och fortsatte därefter cykelbanan som strax viker av in i skogen likt en slingrande stig. Ett ställe jag återvänt ett flertal gånger till den sista veckan. Hör näktergalen kraftigt men ser den ändå inte förrän den bara sitter där.
Vart liksom himla sugen på att dra till skogs och fota och tillfället gavs när övriga skulle sova middag. Inte bästa tiden att fota mitt på dagen men så är det. Cyklade ner till Fylleån och hoppades att det skulle kunna vara okej ljus i mellan träden och några fåglar skulle skymtas men tji fick jag. Hem igen och tog minibilen nedåt havet och såg då en flock med Pilfinkar som höll till vid en ödetomt. Blev ett par bilder och detta är en av dem. 70-200 2,8 is 1/500 2,8 iso 100 200mm x 1,6=320mm.
Åter till dammarna vid havet på hemvägen och det är ett himla pådrag med svalor. Blev ett par bilder men ljuset var lite för hårt och kontrastrikt för min smak.
Blev blöt om fötterna trots långstövlar, väl hemma lokaliserades felet, kan kanske gå att limma ska i alla fall ge det ett försök.
Lämnade in bilen för att få airbagen urkopplingsbar och det blev den och det blev dessutom gratis, tack! Under tiden som detta gjordes så gick jag ut till stora flygfältet och tro det eller ej men då landar en Tp 84 Herkules. Mäktigt och den gillar jag för det är ett mycket användbart flygplan. Kan det finnas något bättre än att kunna flyga in materiel till behövande? Ur kliver en kille sådär 35 år, stegar in och hämtar en dricka medans planet tankas. Snacka om att få känna sej utvald. Tänker på hur oroligt det har blivit i världen, inte har det blivit av särskilt mycket lugnare av all dessa militära insatser, kan det kanske vara så att det är resultatet av dessa som har givit oss det faktum av oroligheter. Hur som så är Herkules ett mäktigt plan som Sverige borde ha fler av.
Har hittat ett nytt favoritställe att fota vid och det är vid några grävda dammar ute vid havet, hitom E6an vid Påarp. Det låter mycket från motorvägen men annars är det fint. Gissar att det är så kallade kväve fällor för att binda kvävet innan det når havet.
Vacker siluett av Ladusvala.
En Backsvala drog förbi.
Ja det får duga, men mest längtar jag efter att grodorna ska kläckas, när det sker är jag sugen på att fota lite sådana. Tänker mej 2 ställen som är bra och det ena är här runt hörnet, en så kallad märgelgrav som brukar koka av liv, men inte än hoppas jag. Det andra stället är Skipås utanför Steninge där finns flera dammar som också brukar vara riktiga grodeldorado. Blev lite skraj för idag när jag kollade ner i mor o fars damm så va jo det är sant där var redan yngel. Kanske är tidigare i en så liten trädgårdsdamm.
Ja lite sanning ligger det nog i det hela. Alltså jag vet inte hur många gånger jag har drömt om vildmarksliv och naturfoto och begett mej in i storskogen för att söka motiv men ack så besviken man blir. Dagens skogsbruk med ren barrskog är kan nog liknas vid en öken för många djur. Det samma gäller säkert för det moderna odlingslandskapet med oändliga fält med exempelvis enbart raps.
Strandskatan är nog en fågel som har anpassat sej bra och funnit fördelar av att vara i människors närhet.
