Nu är det svartfågeltid. Råkan sitter på span som klokheten själv.
Sidensvansar letar efter bärbuskar.
Och dessa örnar som nästan ses dagligen bara sådär, måste nog kallas för tur. Summering 1st Trönninge ängar, jagad av kråkor, 1st Draven häromveckan, 2st på Getterön i förrgår och sedan denna bamse också Trönninge ängar.
Nu är det extra vackert tycker jag. Skogarna som brinner av vackra höstfärger det är svalt och luften känns ren och frisk. På eftermiddagarna så kan man ibland få se stora flockar med tranor dra förbi. Man blir ju bara glad när man hör deras läte.
Tänker ibland på deras samspel, när de ger sej av, är det någon som tutar och säger att nu är det dags ni sticker vi eller är det en känsla som finns i alla fåglar.
Målmedvetna och energieffektiva.
Då var det dags att kolla in Tuvas Holkar. Inte alla har varit bebodda utan bara några få faktiskt, brukar vara så när de är nya. Kanske att de är för nya och lyser av sitt vita trä?
Men den här har varit bebodd. Mossa och hårstrå betyder Talgoxe.
Vilken morgon och vilka färger! Kan man hoppas att hösten är här och blåjeansväder. Sitter på piren i Laxvik och hoppas på en liten men tätflygande flock med ejdrar. Har kameran inställd på lång slutstriden ISO 200 bl 6,3 och får då en 1/80 dels sekund. Vill ha bilder på skarpa fåglar med suddig bakgrund och vingar. Men det går likabra ändå för det är så skönt väder och go luft. Regnet verkar kunna dra förbi i rakt ostlig riktning o då klarar jag mej. Blir det någon bild värd namnet så kommer den senare.
Tuva älskar knappar och det finns ju ett gäng på en kamera så bara gå loss tycker jag! Fågelskådning och fågelfoto är en fin hobby, spännande och kreativt och oändligt att lära. Det är lätt att bli konsument idag, bara använda saker och ideer som andra har tagit fram, det är lite mer motstånd i att själv göra saker, men betydligt mer givande om man lyckas tänker jag.
Har en ständigt gnagande längtan till Morups tånge utanför Falkenberg. Tror det är det vackra landskapet och den fria horisonten och förstås ett rikt fågelliv. Det gick faktiskt att mobilisera iväg hela familjen på denna utflykt. Kanske har Ladusvalorna haft ett gynnsamt år och fått många ungar på vingar i år.
Ställde upp kameran på riktigt stativ och jodå fåglarna kom typ med 20 sekunders mellanrum för att mata sina ungar, så några bilder blev det. Sedan pep det i vagnen och vi drog vidare.
Det finns bra och dåliga ställen att bo på och är du fågelskådare så får nog detta räknas som ett av de bättre.
Väldans vackra hästar strövar omkring och håller landskapet öppet. Kolla värmedallret, något att tänka på om man använder långa objektiv.
Det gäller att tänka på allt eller i alla fall på det mesta, pall till Millan tex kan vara bra att ha. På bilden syns även ett paraply utifall regn.
Familjeporträtt, se nu glada ut!
Milla snackar allvar med hästen, själv är jag på behörigt avstånd så jag tycker bara den är fin.
Vanliga vackra fåglar är min melodi.
Tuva kan ge svar på tal! Säger man kom hit grodan! Så svarar damen: Jag heter Tuva och är en diamant i skyn.
Och vår skatt är det förstås och man undrar vad skulle vi ha gjort om vi inte haft Tuva, vad skulle ha kunnat vara meningsfullt?
Fågelskådarviken, men jag tycker det är typ helt kass för fågelfoto, blir så tråkiga bilder så vi drar vidare.
Är det detta som är Nordsvenskar? Tänk att man kan bli så muskulös på att bara äta gräs.
Övervakad kan man känna sej lite varstans men det är inte besvärande att vara det av en Trut.
Såg att den började skruva på sej och strax tog den till vingar. Kameran var inställd på one shot så den flög snabbt ur fokus.
Arvid 2,5 månader och ska bli världsberömd fågelfotograf förstås.
Måste bara berömma Canon 7D mark II och dess fokus, hur bra som helst. Grymt mycket kamera för pengarna.
Utredning pågår om vem som bor här?
Stora blink!
Som sagt, vackert landskap.
Söt grindvakt, barfota. Sandalerna var fulla av bajs, så till den grad att de inte gick att få rena i fält. Men nu är de snart torra igen.
De gula är Renfana och blir fina om man torkar dom.
Molnformationer och en drömmande fågelskådare.
Min far skickade en bild på där han hukar under ett paraply på sitt buskflygarfält för att det regnar alltså. Idag fick vi ha paraply mot sol.
Tuva vill flyga iväg och vem vill inte det! Hästarna blir nog inte kloka på vad dessa människor håller på med.
Tjejerna tjatade om glass men har vi mackor o bullar med så äter vi upp dom först! Lite ordning på torpet får det väl vara 🙂
Vad sägs om den här starten, tung som en Albatross verkar Gråtruten vara.
Canon 7D Mark II 100-400 II. iso 100, 400 mm x 1,6 bl 5,6 1/500 dels sekund.
Idag fick jag se en riktigt vacker fågel och för mej ganska ovanlig där jag går bland mina hemmafåglar, och liksom inte var dag som den tillåter sej bli fotograferad. Hade lite tur då den valde att sätta sej i några strån som var lite högre.
Har tidigare kört med auto iso, hm men då driver den iväg upp onödigt högt och dessutom helt i onödan, man får väl bara ta ett djupt andetag!
Väldans vacker teckning. Blir en fin kontrast i havet av råg. För det är väl råg?
Jo och fågeln höll till nere vid Påarpsviken på åkern närmst Fylleån idag på eftermiddagen.
Vaknade tidigt av att någon liten ville ha vatten och efter det var det omöjligt att somna om. Ingen tid att försaka, tänkte mej först till Laxvik och strandängarna men det föll på att sist jag var där var det så jobbigt långa avstånd, så det lockade inte. Hursomhelst i de grävda dammarna i hamnutfyllnaden så höll en Fisktärna till, satt mest o spanade på omgivningen. På det ena stället lyckades jag smyga mej fram och få till denna bilden. Området är ju verkligen en industrimiljö så det får förklara armeringsjärnet som sticker upp.
Var på plats 4:00 och i hamnen är det många husbilar som campar gratis. Men även många lastbilar med gardiner för fönstren. Det finns många dåliga jobb! Gissar att de utlandsregistrerade lastbilarna är långt hemifrån. Det känns som att chaufförerna lever ett hårt liv, ibland ser man de stå och laga mat på flaket och vad finns det för duschmöjligheter eller toalettmöjligheter, inga vad jag kan förstå.
Idag var jag nästan säker på att det skulle bli regn och det regnade säkert över hamnen, men hemomkring kom nästan ingenting. Som svampar ur skogen dyker reklampelare upp. Finns en slogan som säger att den som skriker högst eller i detta fall behöver skriva störst reklamtext har sämst grejer att sälja. Bra grejer säljer sej självt och sprids från mun till mun. Vet inte men det kan nog ligga någonting i det.
En luftens slända, rör sej otroligt graciöst och bara svävar fram. Betydligt spensligare än en Pilgrimsfalk. Lever på småfåglar och faktiskt sländor. Fotad idag över åkrarna på Fyllinge, såg den även igår så kan vara att den håller till här.
