Pingst meeting på Höka
Årets Pingst meeting på Höka var riktigt lyckat, mycket flyg och snack förstås. Blomman hade hyrt in sig i Mats stora husvagn och bodde därför som en kung.
Årets Pingst meeting på Höka var riktigt lyckat, mycket flyg och snack förstås. Blomman hade hyrt in sig i Mats stora husvagn och bodde därför som en kung.
En väderprognos som lovade ihållande regn på Västkusten
under Kristihimmelsfärds helgen fick oss att lockas av tanken
att åka o möta ryssvärmen som skulle finnas Norrut och åt Öster.
Milla föreslog Omberg o så fick det bli. Full tank behövs.
Tältet fanns med men framåt kvällningen och efter att ha strövat runt kring kalla vättern…….
Tja det är väl bara att erkänna att det var nog mest jag som fegade ur och tyckte
att vandrarhem är ju inte helt fel!
Synd att man är så kass på blommor. Hjälp!
Nästa dag hadde ryssvärmen anlänt och Tåkern fanns inom räckhåll.
Känt för sin population av Skäggmesar, vi fick tyvärr inte se några men istället Kärrhökar,
Havsörn, mängder av Tärnor och Skrattmåsar.
En bamsesnok, säkert mer än en meter lång!
Superfin orm, går nog åt en o annan groda i sommar om den ska hålla vikten.
Ett fint system av spänger tar dej runt i området, härligt! Shorts hade inte varit fel men
de ligger fortfarande vinterförvarade.
Jäklar vad solen tog, jag blir sådär snyggt grisskär o Milla brun o fin, ingen rättvisa här heller.
Ett fantastiskt fint vassfågeltorn är byggt, glömde visst ta bild på det, hm.
I Vadstena kom tältet fram, o vi sov som stockar.
Tältliv är fint!
Vi tog 10:00 båten över till Hallands Väderö för strosa runt och bara njuta av våren.
Man behöver inte gå långt innan man kommer in i en prunkande grönska.
Milla strotrivs bland blommor.
Regnet hängde i luften och vårvärmen och solen lös med sin frånvaro.
Gott käk vid fyren blev det ändå.
Från Millas odlingar kommer den gröna kryddan.
Ännu mer grönska.
En Svartvit flugsnappare i kikaren.
Fyren blev en samlingspunkt för alla flanörer som behövde fika.
Vi!
Riktigt mysigt och fint på Väderön, så vi höll oss kvar i det längsta och tog sista båten från Ön.
Milla bjöd på nässelsoppa häromkvällen, kokat på samma recept som morfar
använder och det var fantastiskt gott. Så gott att soppan tog slut o mer nässlor
behövde införskaffas.
Från en säker källa hade Milla fått ett tips var nässlorna höll till i Halmstad, så
vi begav oss iväg på ny tur efter skogens egen spenat.
Kolla in de nya blommiga vantarna, snygga!
Det går åt en hel del för ett kok.
Efter att ha fått ihop två stora kassar trampade vi hemåt.
Jag bjöd på ja just det nässelsoppa, inte riktigt lika god men så blev det.
Idag la vi i vid stugan och paddlade Söderut, fast först en sväng in i Nissan och kolla läget hos skepparen Erik.
En märklig mellandag då det var nästan helt vindstilla. Förresten jäklar vad gråhårig man börjar bli, hoppas det bara är solen som har blekt.
Milla rundar piren i Halmstad hamn.
I Påarp träffade vi på en kajakpaddlare till med sin egenhändigt byggda kajak.
Lördagen bjöd på gott väder så vi drog till Färgen och paddlade. Vi la i vid Hallaböke och där låg faktiskt bryggorna redan i, eller så kanske man glömt att ta upp dem.
Med lite hjälp av vinden så paddlade vi snabbt igenom Mellanfärgen och in i Norra Färgensjön. Det är ju en liten konst att finna bra fikaplatser men efter en stunds funderande så fann vi den här fina klipphyllan.
Jo Erik var i Grekland och hämtade sin drömbåt, men när han la till vid kajen i Halmstad så sa den ohyffsade hamnkaptenen är det du med skrotbåten?
Båten hette från början Juanita, men numera heter den Nomada, vilket ska vara ett passande namn för framtiden.
Jag o min vän Jan-E tog tåget som vanligt till jobbet, med oss hadde vi våra kära cyklar. Efter typ en hård arbetsdag så blev det sparkdräkt på och så började vi veva hemåt.
Jan-E provianterar på Skeppshultsmacken.
Tusan så fikasugen man blev, snabbfika i Skeppshult.
Vårkvällarna är underbara, så vi avslutade dagen med en liten men fin paddeltur till Grötvik.
Milla styr målmedvetet till havs i sin Lisa.
Svårt att visa på bild men paddlarna blänker fint i kvällsljuset.
Bara jag o min Lisa.
Tusan vilka härliga och nästan sommarlika kvällar det bjuds på. Vi snörde på oss inlines o rullade till Grötvik.
Där står ju min drömbil, tyvärr alldeles för omodern och miljöovänlig men det är ändå något med en defender.
Rullar fint, ja nästan för fint i nerförbackarna
På stadiga ben bär det hemåt.